Jag tror jag går och stressar upp mig och är orolig i onödan, men TÄNK OM!!
Jag vågar ärligt talat inte åka och kolla på bilbarnstol och barnvag och allt sånt för TÄNK OM allt inte skulle vara bra.
Vi ska ju som sagt på U-ljud den 27 okt. och jag skulle vilja att det var NUUUU, bara så man får höra att det ok.
Jag har hört genom en vän att några andra fick göra "abort" eller vad man ska kalla det i 5 månaden för att bebisen inte hade utvecklats som den skulle och den hade någon slags sjukdom.
Om det nu skulle visa sig att fallet är så så får man välja att genomgå hela graviditeten eller att "ta bort det", jag hade nog valt att ta bort det. Inte bara för min egen del utan att istället tänka på barnet, om den ALDRIG skulle kunna få ett riktigt liv utan ständigt kommer behöva uppassning, är inte det lite elakt. Bara min åsikt.
Återigen, hoppas, hoppas!!
Antar att alla förstföderskor tänker så här och går och undrar. Jag tycker faktiskt att man skulle få gå oftare hos barnmorskan i börjar (om man vill) för att slippa vänta 2 månader mellan gångerna, bara så man kan få lyssna på hjärtat och kanske prata av sig.
Jag har nog ingen anledning att känns som jag gör, jag har fortfarande en ganska felfri graviditet, inga blödningar eller något. Det ända är att jag har haft ont i magen, men det har mer varit "gå på toa" ont i magen. Jaja
Idag kunde jag inte alls sova, igår innan ja åkte till jobbet så small det till i ryggen och gjorde så fruktansvärt ont, jag visste att det vara var en muskelknut men ni alla vet nog hur dom kan kännas, även dom små rackarna. Så jag vaknade vid 13 och gick upp. Sen fick jag en låmg massage av totte och det gick faktiskt över för stunden. Han fick massera en gång till på eftermiddagen men det var verkligen guldvärt (totte+ värmedyna= healing:D)
Sen skulle ja lägga mig och vila på kvällen, min icke det. Tror jag börja komma ur det första trötthets stadiet men jag tror fortfarande att jag måste sova lika mycket, haha. La mig vid 18 men somande nog inte förrens 20 typ. Drömde sjukt gjorde jag dock. vaknade av klockan som ringde 22.00, kan ni fatta hur konstigt det kändes att man skulle åka och jobba då eller, helt knas blev det. Och nu sitter jag här, 5 timmar senare och 4 timmar kvar att jobba. Hade så mycket att göra idag så tiden bara sprang iväg.
Inte så mcyket mer att skriva nu...
Hoppas ni sover gott, just nu är jag avis på er men snart ligger jag i sänger och förhoppningsvis kan sova:P
4 kommentarer:
Bebbe,
Jag hoppas innerligt att något är fel. Och som du säger så finns det inte mycket i övrigt som pekar på att det skulle vara så...
Följ ditt egna råd nu Sandra, var lycklig(vilket jag vet att du e) för det du vet just nu. Problem och oro finns det nog utav... Om inte annat så finns det något som heter tonåring... och det säger väl allt?! Så don't worry... I den mån du kan. :) Puss
Kan inte annat än hålla med Puffy : ) Håller tummarna att allting ska vara bra, och att du känner dig lycklig som sagt! / Kraaam Johanna
söta ni är!! SJÄLVKLART är jag lycklig, men man vet ju aldrig. men om lite mer än en vecka vet vi:D
TACK så mycket!
...hoppas innterligt att något INTE är fel hoppas jag du förstod. :P
Skicka en kommentar