En väldigt vis person skrev en gång...

Allt medan vi blir äldre, lär vi oss att vissa personer som vi trodde att aldrig skulle strunta i oss, helt säkert gör just det en dag.
Ditt hjärta kommer att brista, troligen mer än en gång och det blir svårare för varje gång. Även du själv kommer att ha sönder hjärtan - kom då ihåg hur det kändes när ditt eget gick i bitar.
Du kommer att gräla med din bästa vän.
Du kommer att söka tröst hos en ny älskare, på grund av vad den förra låtit dig gå igenom.
Du kommer att gråta över att tiden går för snabbt och med tiden kommer du att förlora någon du älskar.
Så, ta för många foton, skratta för mycket och älska som om du aldrig blivit sårad, för om du så bara grubblar i 60 sekunder, är det en minut av för evigt förlorad lycka.
Hitta en pojke som säger att du är vacker och inte att du är bra, som ringer upp dig även om du slängt på luren, som stannar uppe bara för att se dig sova. Vänta på pojken som kysser dig i pannan, som har lust att visa upp dig för hela världen om du så bara var iklädd en säck och som håller din hand inför sina vänner. Vänta på honom som regelbundet påminner dig om hur mycket han älskar dig och om vilken tur han har som får vara med dig. Vänta på honom som säger till alla sina vänner: ' Det är hon... '

Tänk egentligen hur mycket vi faktiskt ska gå igenom i livet, och som du absolut inte kommer att vara ensam om, många av dina vänner kanske har gått igenom samma sak. Men sen finns de faktiskt dom som går igen dom saker som man kanske inte riktigt har någon att prata med det om, eller rättare sagt, träffa någon som kanske förstår.
Det gamla vanliga finns ju alltid:
-Kärleken
-pengaproblem
-Någon man älskar går bort
-Jobb problem
-Sårad eller besviken på ens vänner

Ja, ni förstår. Denna lista skulle ju faktiskt kunna bli väldigt lång.

Men en annan fråga då, vad är det som säger att man egentligen är lycklig. Den som uppfann de ordet borde inte fått existera. När är man lycklig?? Ibland kan man ju känna något slags rus genom hela kroppen, och ja tror verkligen att det är många som är lyckliga. Men hur länge varar det, och framför allt, hur ska man veta vad som gör en lycklig??
Hej dundrans komplicerat de där!!

Att man aldrig ska vara nöjd, varför vill man ALLTID ha det man inte kan få??
Jag har stort sett suttit och gnällt på mig själv ända sedan studenten att jag måste "ta tag i livet". Men vem säger att det måste vara att resa till ett annat land. Varför kan det inte bara vara att skaffa en trygg framtid för en själv?
Jag är SÅ himla nöjd och glad att jag gör detta, och jag kommer aldrig ånrga en dag av det. Men jag visste redan innan att jag inte ville bli permanent bosatt i utlandet, jag gillar det ett tag men skulle aldrig kunna tänka mig en evighet, på så sätt så älskar jag Sverige.

Frågan är vad jag kommer att vinna på det i slutändan. Massa vänner från hela världen som jag förmodligen aldrig mer kommer att träffa, och bara kommer att sakna, eller erfarenheter jag aldrig kommer få utnyttja.
Mycket negativ dag idag som ni kanske förstår, men ibland måste man ju ha dom också.

Imorgon kommer jag förmodligen ta ett helt motsatt inlägg som kanske är lite mer positivare, haha.

Sorry,-)